Villa Bonnier
- För andra villor med anknytning till familjen Bonnier, se Bonnier (släkt)#Fastigheter.
| Villa Bonnier | |
| Villa | |
 Villa Bonnier i augusti 2008 | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Kommun | Stockholm |
| Ort | Stockholm |
| Adress | Nobelgatan 13 |
| Arkitekt | Ragnar Östberg |
| Färdigställande | 1927 |
 | |
Villa Bonnier är en fastighet på Nobelgatan 13 (kvarteret Ambassadören 3) i Diplomatstaden, Stockholm, ritad av arkitekten Ragnar Östberg och uppförd 1927 för bokförläggaren Åke Bonnier den äldre (1886–1979) och hans hustru Eva Bachner (1888–1977).
Bonnier förvärvade den då obebyggda tomten 1923 av bankdirektör S. Hulth.[1] Villan testamenterades efter parets bortgång till svenska staten 1981, och disponeras idag av talmannen och regeringen för representation.[2] Fastigheten är sedan maj 2018 klassad som statligt byggnadsminne, [3] samt blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket betyder "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".[4]
Utförande
Villa Bonniers fasader är uppförda i rött tegel. Huset har formgivits stramt som en borg med ett kubliknande utseende. Det nästan plana taket avslutas med en balustrad. De få utvändiga utsmyckningarna består av koppardetaljer över den övre fönsterraden och ett väl genomarbetat skärmtak över huvudentrén.
Byggnaden stod klar kort efter Stockholms stadshus, även det ritat av Ragnar Östberg, och man kan ana en del likheter med denna byggnad. Interiören designades i stor utsträckning av Eva Bachner själv tillsammans med konstnärerna Bertil Lybeck, Yngve Berg och Hilding Linnqvist, och konservatorn Alfred Nilsson. Interiöra väggmålningar utfördes av Isaac Grünewald. Bachner inspirerades av de rådande stilidealen i sitt hemland USA, och nationalromantikern Östberg avsade sig allt ansvar för inredningen. Trädgården designades av Östberg och trädgårdsarkitekten Gösta Reuterswärd 1925.[2][5][3]
- Bilder från cirka 1930–1940
-
Cirka 1930 -
Exteriör, cirka 1930–1934 -
Matsalen med målningar av Grünewald, cirka 1930 -
Vardagsrummet, cirka 1930
Se även
Referenser
Noter
- ^ Enligt Stockholms adresskalender ägdes tomten fram till år 1922 av en bankdirektör S. Hulth.
- ^ [a b] Bedoire 1998
- ^ [a b] Riksantikvarieämbetet
- ^ Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.
- ^ Forskningspresentation: Maria Flinck
Webbkällor
- ”Villa Bonnier”. Bebyggelseregistret över byggnadsminnen i Sverige. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHelaHistoriken.raa?anlaggningId=21300000010173&historikId=21000000535953. Läst 14 oktober 2008.
- ”Forskningspresentation: Maria Flinck”. Forum för trädgårdshistorisk forskning. Arkiverad från originalet den 24 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080724231226/http://www.gardenhistoryforum.org/Flinck.html. Läst 14 oktober 2008.
- ”Stockholms adresskalender”. Stockholmskällan. Stockholms stad. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081001122606/http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=2. Läst 14 oktober 2008.
- RAÄ:s bebyggelseregister: AMBASSADÖREN 3 - husnr 1, VILLA BONNIER (lagskydd)
Tryckta källor
- Fredric Bedoire (1998). Ett judiskt Europa: kring uppkomsten av en modern arkitektur 1830–1930. Stockholm: Carlsson bokförlag i samarbete med Kungliga Konsthögskolans arkitekturskola. Libris 7622243. ISBN 91-7203-269-3 (inb.). http://books.google.com/books?id=-QUKtom7AtkC&printsec=frontcover&hl=sv
- Ingrid Böhn-Jullander (1982). Villa Bonnier: byggnadshistorisk beskrivning upprättad i november 1975. Stockholm
Se även
- Bonnier (släkt)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Villa Bonnier.Bilder & media- Flygbild från Eniro
| |||||||||||
